Utrustning för simträning

Paddlar, fenor, flytdolme, snorkel… Det finns en uppsjö av utrustning du kan använda för att få variation i din simning. Men när ska du använda vad? Och varför? Här försöker jag reda ut begreppen och ge dig några tips på vägen.

Simplatta

En simplatta, eller bara platta, är ett hjälpmedel som du ofta får stifta bekantskap med redan på ett tidigt stadium när du lär dig simma. Simplattan kan användas under höften som flythjälpmedel när du ska lära dig hitta rätt vattenläge. Den kan användas som en flytdolme mellan låren och skapa motstånd, vilket gör dig mer medveten om rotationen. Eller för att hjälpa dig att hitta rätt med armarna. Utöver det används simplattan självklart även till att träna bensparken. Genom att placera armarna på plattan och därmed koppla bort armrörelsen så kan du fokusera helt på tekniken i din kick.

Fenor

Fenor används för att avlasta axlar och armar, träna styrka i bensparken, öka flexibiliteten i fotleden, förbättra vattenläget och för att du ska kunna simma fortare. Många teknikövningar blir lättare att genomföra med fenor eftersom du får mer fart framåt. Jämför med att cykla, det är enklare att hålla balansen i högre fart. Det är lätt att bli bekväm och inte vilja ta av sig fenorna när man väl börjat använda dem, men tänk på att det är utan fenor du ska bli en duktig simmare. De flesta teknikövningarna kan göras både med och utan fenor, men undvik att använda dolme och fenor samtidigt eftersom dolmen hindrar dig från att utföra bensparken korrekt. Om du köper fenor så välj ett par som är gjorda för simträning.

Paddlar

Paddlar använder du för att träna teknik och styrka i armarna. Eftersom du får en större kontaktyta mot vattnet måste du ta i mer i draget, vilket på sikt gör dig starkare. Med paddlar kan det även vara lite lättare att känna vattnet i armtaget. Det är ett bra hjälpmedel men bör användas med förnuft och viss respekt. Har du en bristfällig teknik, för liten rotation eller för raka armar under vattnet så är risken för överbelastningsskador i axlarna stor. Vänta därför med att använda paddlar tills du känner dig någorlunda säker på att du gör korrekta armtag. Och även då bör du vara sparsam med nyttjandet. En riktlinje kan vara att inte simma mer än en tredjedel av passet med dem och välj hellre en för liten storlek än en för stor.

Ett trix kan vara att bara använda bågen över långfingret för att sätta fast paddeln på handen. Det leder till att paddeln lättare åker av om du gör ett helt felaktigt drag. Glöm dock inte att sätta tillbaka handledsremmen om du till exempel ska köra swimrun där du absolut inte vill tappa paddeln. Om den ofta glider av på träning när du bara har fästningen över långfingret bör du överväga att låta en instruktör eller kompis titta på tekniken i ditt undervattensdrag. Och du bör simma utan paddlar i swimrun för att inte riskera att skada dig.

Flytdolme

Kallas även för dolme eller pullbuoy. Dolmen placerar du mellan låren (ibland längre ner mellan vristerna) och den används för att förbättra vattenläget samtidigt som den låter dig fokusera på tekniken i armtagen. När du simmar med dolme ska du inte använda benen. Dolmen används ofta i kombination med paddlar. Eftersom du med dolmens hjälp kommer högre i vattnet kan det kännas lite svårare att hålla balansen, och det är extra viktigt att du kopplar på bålen för att stabilisera kroppen. Det förbättrade vattenläget gör att många upplever det lättare att simma med dolme.

Andningen blir enklare att få till och de allra flesta simmar lite snabbare. Använd dolmen för att hitta teknik och känsla, men glöm inte bort att målet ska vara att återfå samma känsla utan flythjälp.

Annan utrustning

Utöver de vanligaste och ovan nämnda hjälpmedlen finns ytterligare massor av spännande saker du kan använda dig av för att förgylla träningen och fokusera på enskilda delar av tekniken. Nedan följer några exempel.

En snorkel gör att du kan simma längre sträckor utan att behöva få omedelbar syrebrist eller tappa rytmen av att andas. Du kan alltså i lugn och ro tänka på armtag, rotation och benspark, samtidigt som du håller huvudet helt stilla med blicken i botten.

Buoyancy shorts, eller flytshorts, är ett alternativ till dolme. Shortsen är gjorda av neopren som ger dig viss flytkraft, samtidigt som du har full rörlighet. Eftersom du inte låser benen på samma sätt som med en dolme ger shortsen större frihet i träningen.

En tempo trainer är en liten manick som med hjälp av små korta beep hjälper dig att hålla en viss frekvens i simningen. Du kan även använda den för att veta att du håller ett i förväg angivet tempo, genom att låta tempo trainern pipa varje gång du ska ha kommit till andra änden av bassängen. Finis Tech toc och hydro hip är två lite udda redskap som hjälper dig hitta rätt i rotationen. Tech toc består av en hylsa och en liten akustisk kula som rullar fram och tillbaka. Bältet fästs runt midjan och när kulan slår i hylsans kant kan du höra höftrotationen. Hydro hip har två fenor som fästs vid höften och skapar motstånd i rotationen. Är rotationen inte tillräckligt kraftig slår du armarna i fenorna.

En simmunk är gjord av skummaterial och har öppna celler, vilket innebär att vatten sugs upp av munken. Du placerar munken runt dina vrister, vilket hindrar dig från att använda benen. Den våta munken skapar ett motstånd i vattnet, och du får träna din stryka och ditt vattenläge, samtidigt som du kan jobba på att hitta ett bra grepp i vattnet.

Men behöver du verkligen allt det här…?

Nej, det gör du sannolikt inte. De allra flesta kommer tillräckligt långt med badkläder, ett par simglasögon och en badmössa. Men hjälpmedlen ger variation i träningen och kan därför vara en god investering för den som kommit lite längre i sin simning. Vill du bli en bättre simmare så är det allra viktigaste att träna teknik regelbundet. Och vill du bli snabbare så ingår det i särklass bästa hjälpmedlet redan i simhallens entréavgift – tidtagningsklockan på väggen.

Lycka till med träningen!

<a href="http://www.aqtivate.se/">Sofia Demnert</a>
Crawlinstruktör